Ordlista
Kulord
Här är orden som barn säger när de spelar kula: om spelen, om kulorna och om vad man ropar på skolgården. Många kommer från vuxna som minns hur de spelade som barn, och från skolors egna kulregler.
Orden är inte samma överallt. ”Reglerna varierar från område till område”, och orden gör det också. Där vi vet var eller när ett ord har använts står det. Säger ni på ett annat sätt hos er? Då är det lika rätt.
biggles
En stor glaskula.
boa
Att vara två som tillsammans ställer upp en pyrra. Man lägger lika många kulor var och delar lika när man vinner.
”Man ska vara rättvis när man boar.”
Älmhult, SmålandPyrra (pyramiden)
bumling
En riktigt stor glaskula, ungefär lika bred som en femkrona. Bara metallkulorna var större. Annars betyder bumling en stor sten.
1970- och 80-talet
dank
En tung kula av metall, oftast stål eller järn. På en del håll var dank i stället namnet på den största kulan. Flera heter dankar.
”Järndank och spaghettidank hade vi.”
dimmis
En dimmig glaskula: ljuset går igenom, men det som ligger bakom syns bara som en suddig färg. Kallas också dimma eller suddis.
donk
Samma som dank: en järnkula.
ej hjälp
Det säger den som har ställt upp: den som kastar får inte ta hjälp av någon.
”Ej hjälp!”
frostis
En mjölkvit, matt glaskula som ser ut som frost på en ruta. Den lyser mjukt men man ser inte igenom den. Kallas också frost.
fyrapyrra
Den vanliga pyrran: tre kulor i botten och en överst. Kallas också en fyra.
glare
En glaskula. Kallas också glara.
grop
Den lilla gropen i sanden som man kastar och puttar kulorna i. Man gör den ofta genom att sätta hälen i sanden och snurra runt. Grop är också namnet på spelet, och gropen kallas också kulgrop.
”Vi gjorde en kulgrop i sanden på trottoaren.”
holla
Ett gropspel där alla lägger fem kulor i gropen. Från långt håll försöker man komma närmast, och sen slår man upp kulorna ur gropen med nickeln, en stor kula.
MalmöPuttekula (gropen)
i laje
När din kula stannar så nära den andra att du kan nudda båda på en gång med tummen och ett finger på den utspärrade handen. Då räknas det som träff.
jumbo
En stor kula, ungefär 3 cm. Ännu större är superjumbo, ungefär 5 cm. En del skojade och fortsatte uppåt.
”Mini, Vanlig, Mellan, Stor, Jumbo, Dumbo, Jumbo Dumbo, Jumbo Dumbo Max, Jumbo Dumbo Trippel Max!”
kasta kula
Att spela kula. Många säger kasta, för i de flesta spelen kastar man kulan.
”Att kasta kula idag, eller spela, som vissa säger, är lite annorlunda mot förr.”
kasta med tom hand
Att låtsas kasta, för att sen säga att det var ens egen kula som träffade. Ett sätt att fuska.
MalmöPyrra (pyramiden)
kattöga
Den vanligaste glaskulan: genomskinlig med en färgad sträng i mitten. Kallas också tandkräm.
”Ett kattöga är värt ett försök.”
knyck
Den lilla, snabba stöten när man puttar. Handen ligger på sanden bakom kulan med pekfingret krokigt framför, och hela handen knycker till framåt. Ingen lång sving och ingen knäpp med tummen.
”En liten knyck räcker när den ligger nära gropen.”
kulgidar
Fuskare i kulspel. G:et uttalas som j: kuljidar.
kulpåse
Påsen man har sina kulor i. Förr var den ofta hemsydd av tyg, med ett band att dra ihop den med. Senare kom röda nätpåsar.
”Vad har barnen egentligen i kulpåsen?”
kör
Det säger den som äger pyrran när det är okej att kasta. Då får den vars tur det är kasta.
”Kör!”
lerkula
En kula av lera. Den vanliga kulan i Sverige innan stenkulan tog över.
1700-talet till 1940-talet
lillglas
Den minsta glaskulan i stegen lillglas, mellanglas, storglas och bumling.
1970- och 80-talet
linjen
Strecket i sanden som man kastar från. Man får inte kliva över. Ju större eller finare pyrra, desto längre bort är linjen. Kallas också strecket.
”Den som byggt pyrran bestämmer vart man får stå och kasta.”
långkrock
Två olika spel har det namnet. I det ena ligger kulor i en ring och man försöker krocka ut dem; de som rullar ut får man. I det andra kastar en ut sin kula och nästa försöker träffa den. Kallas också krock eller ring.
”Man ska försöka krocka kulorna så att de rullar ur cirkeln.”
mellan
En kula som är större än en vanlig men inte stor. På 70- och 80-talet sa man mellanglas.
mini
En liten kula, mindre än en vanlig. Den är svår att träffa. Den allra minsta kallades minimini.
mjölk
En helt vit porslinskula.
mjölkis
En porslinskula, vit som mjölk. Samma som porsche.
måste rasa
Regeln att pyrran måste rasa för att det ska räknas som träff: att bara nudda den räcker inte. Många minns det så, men det var aldrig samma överallt, så man bestämmer innan man börjar.
”Den var byggd av 3 eller 10 kulor, som det gällde att träffa och få att rasa samman.”
nickel
En stor kula, ungefär 4 cm, som man slog upp kulorna ur gropen med i holla.
MalmöPuttekula (gropen)
nudda räcker
En husregel i pyrra: det räcker att nudda pyrran för att vinna den. Man bestämmer innan man börjar.
oljis
En kula som skimrar i regnbågens färger, som olja. Kallas också olja. Många tyckte att den var bland de finaste.
osynlig
En helt genomskinlig kula, utan något inuti. Kallas också vatten.
pirra
Samma som pyrra.
”Pirra är en pyramid med 3, 5 eller 10 kulor.”
bland annat BlekingePyrra (pyramiden)
plopp
Att gå hem med tom kulpåse, när man har spelat bort alla sina kulor.
Närke
porsche
En kula av porslin. Kallas också porse, porre eller porslinskula. Den var ofta värd två glaskulor.
pota kula
Ett gammalt uttryck för gropspelet: att putta ner kulorna i gropen med pekfingret. Man sa också påta kula, och kulorna kallades potkulor. Ordet kommer kanske delvis från putta.
”Att med pekfingret pota ned så många kulor som möjligt i gropen.”
Förr, på en del håll i Sverige (1700-talet till 1900-talet)Puttekula (gropen)
prickis
En glaskula med färgade prickar. Kallas också prickig korv.
putta
Att knuffa en kula mot gropen med ett krokigt pekfinger. Går den i får man putta igen; missar man tar den som ligger näst närmast gropen över. En putt är en sån stöt.
”Den som hamnar närmast får börja putta.”
puttekula
Ett gammalt namn på spelkulor, och på gropspelet: alla kastar mot gropen, och sen puttar man i kulorna. Det är därför Puttekula heter Puttekula.
Västsverige och SydsverigePuttekula (gropen)
pyrra
En pyramid av kulor, och spelet där man kastar på den. Den som bygger sitter bakom pyrran och får alla kulor som missar. Den som träffar vinner hela pyrran och bygger nästa. Kallas också pyramid.
”Vem ställer upp en pyrra?”
på låtsas
Man spelar bara på lek: alla får tillbaka sina kulor efteråt. Man bestämmer innan om det är på låtsas eller på riktigt. Kort: låss.
”Vi spelar både på rikt och låss.”
på riktigt
Det man vinner får man behålla, och det man förlorar är borta. Man bestämmer innan man börjar. Kort: rikt.
”En förlust är en förlust.”
rakt i
När kulan man kastar landar rakt i gropen, utan att någon behöver putta.
”Rakt i!”
rulla kula
Ett gammalt sätt att säga spela kula. I många gamla regler rullar man också kulan mot gropen i stället för att kasta den.
1800-talet
sista tar rubbet
En husregel i gropspelet: den som puttar i den sista kulan vinner alla kulorna, rubbet. Då hänger allt på sista putten.
”Allt hängde på den där sista putten.”
spaghetti
En genomskinlig kula med färgade, vågiga linjer inuti. Kallas också spagge eller zebra.
spela kula
Att spela med kulor, till exempel grop eller pyrra. Man säger också kasta kula.
”I parkerna spelade barnen kula.”
stenkula
Den gamla svenska kulan: målad i en stark färg och gjord av cement, sand och gips. Den heter sten men är inte av sten.
”Ett säkert vårtecken! Barnens stenkulor kommit fram.”
storglas
En stor glaskula, större än en vanlig men mindre än en bumling.
”Lillglas, mellanglas, storglas och bumling hette de på 70/80-talet.”
1970- och 80-talet
streck
Ett spel: man gör en grund ränna i sanden, strecket. Alla kastar från ungefär fem meter, och den som kommer närmast strecket eller i det, utan att gå förbi, vinner allt.
streckning
När man kliver eller sträcker sig över linjen när man kastar. Då får man inte tillbaka kulan, om inte den som ställt upp har sagt att det är okej. Kallas också sträckning.
ställa upp
Att bygga en pyrra, eller lägga ut en enda fin kula, som de andra får kasta på. Den som ställer upp bestämmer reglerna och var linjen är.
”Ställ upp om du vinner, så att den kan vinnas tillbaka.”
tigeröga
En genomskinlig kula med orangegula ränder. Enligt en källa var den värd två försök, dubbelt så mycket som ett kattöga.
tillbakastuds
När kulan studsar tillbaka. Det räknas som ett missat kast.
Älmhult, SmålandPyrra (pyramiden)
tiokula
En fin kula, värd tio, som man ställer upp ensam som mål. Det är svårt att träffa en ensam kula, så den som ställde upp fick ofta många kulor.
”Det är ju ganska svårt att träffa en ensam kula, även om avståndet inte är så långt.”
MalmöPyrra (pyramiden)
tiopyrra
En stor pyrra av tio kulor: sex i botten, tre på dem och en överst. Man kastar på den från långt håll. Kallas också en tia.
”En ”tia” nästan omöjlig.”
tumgrepp
Att skjuta iväg kulan med tummen: man böjer pekfingret runt tumspetsen, lägger kulan på tumnageln och sprätter iväg den. På en del skolor var det en regel om man fick eller inte.
”Tumgrepp eller inte tumgrepp?”
Östergötland, 1990-talet
ödsla
När någon ställde upp en fin, stor glaskula fick alla kasta en hel näve kulor på den. Den som träffade vann den, och den som ställt upp fick behålla alla kulor som kastats.
1970-taletPyrra (pyramiden)