Kulorna och vad de heter

Kattöga

Kallas också: Tandkräm

Genomskinligt glas med en färgad, vriden sträng i mitten, som ett kattöga. Strängen finns i många färger: röd, blå, grön, gul.

Värd: Värt ett försök: kastar man med ett kattöga får man ett försök, står det på Wikipedia. Det är den vanligaste kulan, men en del minns att kattögon var mycket värda. Det skilde sig från skola till skola.

Kattögat är den vanligaste kulan i dag. ”Den vanligaste sortens kulor, i glas med färgskikt i mitten”, skrev någon om dem. En del kallade dem tandkräm.

Namnet är äldre än kulan som har det i dag: holländska barn sa katte-oogen redan 1926. Och ett jättestort kattöga var något alldeles särskilt: ”Så det var imponerande!”

Stenkula

En målad kula i en enda stark färg, till exempel röd, blå, grön, gul, orange eller vit. Den är inte genomskinlig.

Värd: Ofta den minst värda kulan. På 1950-talet bytte man fem stenkulor mot en glaskula. I en del spel var en stenkula värd ett kast och en glaskula två.

Stenkulan är den gamla svenska kulan. Man rullade cement, sand och gips runt ett rapsfrö i en cementblandare i ungefär tre timmar. Sen färgades kulorna, brändes och torkades. I västra och södra Sverige kallades de också puttekulor, i Göteborg pottekulor.

Stenkulorna kom på 1920-talet och tog över efter lerkulorna. I en gammal kulpåse på ett museum ligger 45 stenkulor, 2 glaskulor och 1 järnkula. När barnens stenkulor kom fram på våren skrev tidningarna: ”Ett säkert vårtecken!”

Den sista svenska fabriken låg i Tollarp i Skåne.

Prickis

Kallas också: Prickig korv

En glaskula full av färgade prickar, som namnet säger.

Värd: Vad den var värd i Sverige har vi inte hittat. I Trondheim i Norge 2002 var en prickig kula, prikkert, värd 10 poäng: lägst av de kulor som fick poäng.

Prickis och prickig korv är namn som vuxna minns från sina kulpåsar, från många olika år. I Norge heter den prikkert.

Spaghetti

Kallas också: Spagge, Zebra

Genomskinlig, med färgade vågiga linjer inuti, som spaghetti.

Värd: Vad den var värd i Sverige har vi inte hittat. I Trondheim i Norge 2002 var spaghetti värd 80 poäng, en av de högsta.

Spaghetti, spagge och zebra: alla tre namnen finns med hos Västergötlands museum. Spaghetti dyker upp när vuxna minns sina kulor från många olika årtionden.

Norska barn säger också spaghetti.

Tigeröga

Genomskinlig med orangegula ränder, som en tiger.

Värd: Värt två försök, dubbelt så mycket som ett kattöga, står det på Wikipedia. Det är den enda svenska källan vi har hittat, så det kan ha varit annorlunda på andra skolor.

Tigeröga är också namnet på en ädelsten. I Norge fanns tigerøye med när barnen i Trondheim räknade upp sina kulor 2002.

Oljis

Kallas också: Olja

En kula som skimrar i regnbågens färger, som olja på vatten.

Värd: Bland de mest eftertraktade. ”Kulorna med oljeskimrande färg” var ”som mest åtråvärda”, minns en del.

Oljis kommer av olja: kulan skimrar som en oljefläck. I Norge kallas den oljekule.

Galax

Massor av små prickar inuti, som en stjärnhimmel.

Värd: Vad den var värd bland barn har vi inte hittat.

Galaxer finns med bland de äldre namnen som barn har gett sina kulor: ”kattögon, drömmar och galaxer”.

Dimmis

Kallas också: Dimma, Suddis

En glaskula som ser dimmig ut. Ljuset går igenom, men inte klart: det som ligger bakom syns bara som en suddig färg, som när man tittar genom dimma. I sanden blir den nästan sandfärgad.

Värd: Vad en dimmis var värd har vi inte hittat något om. Det skiljer sig säkert från skola till skola, som med de flesta kulor.

Dimmis, dimma eller suddis: namnen har funnits länge i listorna över vad barn kallar sina kulor, och dimmisen finns kvar på skolgårdarna i dag.

Den blänker inte som de andra glaskulorna. Ligger den stilla i sanden kan den nästan försvinna, tills solen lyser igenom den.

Frostis

Kallas också: Frost

En mjölkvit glaskula, matt som frost på en ruta en kall morgon. Den släpper igenom lite ljus och lyser mjukt, men man ser inte igenom den.

Värd: Vad en frostis är värd har vi inte hittat något om. Det skiljer sig säkert från skola till skola.

Frostis är ett namn som barn använder i dag. Den är släkt med dimmisen, men vitare och ljusare.

Lägg en frostis bredvid en porsche i solen: porschen är blank och vit hela vägen igenom, frostisen lyser lite inifrån.

Osynlig

Kallas också: Vatten

Helt genomskinlig, utan något inuti. Därför heter den osynlig.

Värd: En del minns att en helt klar glaskula var ”värd det fyrdubbla”. Det var material och storlek som bestämde, och det skilde sig mellan skolor.

Osynlig eller vatten: båda namnen säger hur den ser ut. Den är klar som vatten.

Porsche

Kallas också: Porse, Porre, Porslinskula, Mjölkis

En vit kula av porslin, oftast med tunna streck i färg på ytan. Den är inte genomskinlig.

Värd: En porslinskula var värd två glaskulor, minns en del.

Porsche, porse och porre kommer av porslin. En helt vit porslinskula kallades mjölk.

En stor porslinskula kunde man ställa upp ensam som mål, så att de andra fick kasta på den.

Storglas

Kallas också: Biggles

En glaskula som är större än de vanliga.

Värd: Ofta värd mer än en vanlig: ”ju större storlek … ju mer begärliga”, minns en del. Men inte överallt: 1965 skrev Nordiska museet att barnen tyckte bäst om de minsta kulorna.

På 70- och 80-talet hette storlekarna ”lillglas, mellanglas, storglas och bumling”.

En större kula knuffar hårdare när den träffar en vanlig, och den är lättare att träffa.

Bumling

En riktigt stor glaskula.

Värd: Oftast mer än de mindre: ”Större kulor är mer värda än små”, stod det på Wikipedia 2006. Men det var inte samma överallt.

Bumlingen var den största glaskulan på 70- och 80-talet: ”de enda kulorna större än bumlingen … var av metall”. Annars betyder ordet bumling en stor sten.

En vanlig kula som träffar en bumling rubbar den knappt.

Dank

Kallas också: Donk, Järnkula, Stålkula, Järndank, Metalldank

En blank kula av metall. Den är mycket tyngre än en glaskula.

Värd: Hög. På 1950-talet bytte man 20 stenkulor mot en stålkula. ”En järnkula har tre liv”, sa en sjuåring i Luleå 2013. I Trondheim i Norge 2002 var järnkulan värd 90 poäng, mest av alla.

En dank väger ungefär tre gånger så mycket som en glaskula som är lika stor. Den slår hårt, och på 70- och 80-talet användes den mest ”för att slå ut kulor ur ringen”.

Flera heter dankar. Alla tyckte inte om dem: ”Spela med dank – uschamej”, skrev någon. I kulpåsar på museum ligger det ibland en kullagerkula bland de andra.

Lerkula

En kula av lera, färgad på ytan. Den är lätt, lite ojämn och flagnar lätt.

Värd: Förr den vanliga kulan. När den blev ovanlig blev den något särskilt: i Tyskland på 70-talet var lerkulor speciella för att de var gamla och sällsynta. Men holländska barn 1926 såg ner på dem.

I Sverige spelade barn med lerkulor från 1700-talet. På 1920-talet kom stenkulan, och i slutet av 1940-talet hade den tagit över.

I Danmark för ungefär 200 år sedan handlade gropspelet om att vinna lerkulor av varandra. I Norge gjordes lerkulor, mabliss, i Egersund 1891–1926. Under en norsk kyrka har man hittat en liten lerkula från medeltiden, 1,6 cm, som kanske var en spelkula.

Marmorkula

En kula av riktig marmor, en sten.

Värd: Förr bland de finaste. I Norge var de mest eftertraktade kulorna förr av marmor, inte av glas.

Det engelska ordet för spelkula, marble, betyder marmor: de första kulorna med det namnet var av marmor. I Norge hette kulor förr mabliss, efter engelskans marbles. I dag är marmorkulor mest historia.

Agat

En kula av agat, en sten, slipad till en rund kula. Det finns också glaskulor som ser ut som agat.

Värd: Vad svenska barn tyckte att den var värd har vi inte hittat.

På engelska heter den aggie. Riktiga agatkulor är ovanliga som leksak i dag.

Figurkula

En stor, genomskinlig glaskula med en liten vit figur inuti, oftast ett djur.

Värd: Samlare tycker mycket om dem. Hur barn värderade dem har vi inte hittat.

På Hallands museum finns två: en med ett vitt lamm inuti och en med en höna. På lappen står det: ”Glaskula. Massiv. Med innesluten vitt lamm. Leksak.” De var alltså leksaker.

Många figurkulor gjordes i Tyskland på 1800-talet. Namnet figurkula är vårt eget: vad barn kallade dem har vi inte hittat.